Vilket skitväder vi har fått. Kan det inte vara lagomt? Antingen skitvarmt, eller så här regnigt, grått och kallt... Dagarna blir så långa när man måste spendera dom inomhus.
Lovis går mer och mer. Det är små, korta steg men hon tar sig framåt. Hon reser sig och står själv mest hela tiden och när hon får lust så tar hon några staplande steg. Hon blir så stor, Liten Lovis. Hon har kommit på hur hon tar sig upp i soffan också. Skjuter bara fram en liten korg till soffan och klättrar upp. Tokan. Det märks att hon börjar förstå mer, förstå hur saker ligger till och hur hon ska göra för att nå fram till det hon vill ha.
Ikväll ska vi ut och träffa folk. Jag känner mig rätt ensam här ute i Horndal så jag ser fram emot när jag får komma in till stan och göra nåt. Och ikväll som sagt ska vi träffa mina fina vänner. Det ska bli skoj!
Annars trivs jag väldigt bra med att vara hemma med Lovis och skulle nog kunna vara hemmafru jämt. Men samtidigt så ska det bli väldigt skönt att börja jobba, vart det nu blir, i höst. Ut och göra nån nytta, tjäna pengar så man kan göra roliga saker när man är ledig. Som mammaledig måste man ju verkligen leva sparsamt, man får ju inte jätte mycket pengar direkt. Jag var ut och jobbade en dag förra veckan och ska även jobba en vecka i sommar (på Lovis första födelsedag, gillas inte!) och herre vilken ångest jag hade dagen innan. Men kommer man väl dit så går det ju bra. Men va jobbigt det kommer bli när man får ett jobb och vet att jag måste dit varje dag. Är det det som livet går ut på liksom? Nä, fy. Jag ska njuta nu mina sista 3 månader hemma med Älskade Lovis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar